Det känns som att användningen av smartphone börja ta över folks liv helt och hållet. Om du kör genom valfri stad idag och tittar på folk som går på trottoaren så ser du att var och varannan går med huvudet nerböjt och glor i telefonen. Vad är det som är så viktigt?
Är folk så torsk på dopaminkickar och bekräftelse eller klara dom helt enkelt inte av att umgås med sina egna tankar?
Det är inte bara ungdomar i tonåren som har detta beteende utan även äldre män och kvinnor i vuxen ålder.
Jag tror att det är viktigt att ha balans mellan att vara uppkopplad och inte uppkopplad. Att idag har tillgång till nästan all världens information i fickan 24/7 och spendera 5-6h om dagen på sociala medier (som är oerhört beroendeframkallande) är inte att vara i balans.
Om du är en av dom som spendera mycket tid på sociala medier så bör du vara medveten om att det är DU som är produkten, produkten som big tech säljer. DU är en uppmärksamhetsslav som betalar med din tid och i gengäld får du dopaminkickar som betalning.
Jag tror att om 10 år kommer vi se på sociala medier som vi ser på cigaretter, hur kunde vi låta våra ungdomar ha fri tillgång till denna drog?